Trappfunderingar

T-centralen. Två tåg på väg åt olika håll kommer in ungefär samtidigt och trängseln på perrongen är stor. Folksamlingen rör sig långsamt mot uppgången. Det bildas en kö och folk sällar sig snällt till den. Kön leder till rulltrappan. Bredvid finns en helt vanlig trappa, men inte många väljer den. Nej, de står mycket hellre i en seg kö för att sedan stillastående ta sig uppför den lilla trappan. Det är en vanlig syn som jag har väldigt svårt att förstå mig på. Kanske är de alla så sönderstressade att de måste få pusta ut en stund. Frågan är dock vad de då gjorde på tåget, om de inte stod, respektive satt stilla och pustade. Dansade kanske? Den lilla vardagsmotionen kanske de fick sig genom en liten bugg på tåget. Vad vet jag. Hur de nu fick rum med det i det fullproppade tåget.

Motgångar gör dig stark

Motgångar och problem vänner emellan kan göra ont. Mycket ont. Men som gamle Rafiki sa; "antingen kan du rymma från det... eller lära av det". I det här fallet finns det inte en chans att jag tänker rymma från det. Faktum är att vi inte bara har lärt oss något av det, utan även kommit varandra närmare. Det är väl så det är, motgångar gör dig starkare. Om du tar dig förbi dem det vill säga.