Stor bit, liten strupe
Att svälja en för stor matbit har väl alla varit med om någon gång, men idag måste den där biten ha varit enorm för ont gjorde det. Så ont att jag var tvungen att slänga mig ner på golvet och flämta. Nära-döden-upplevelse. Nästan. Okej, kanske inte riktigt men AJ. Hur många gånger är det nu man brukar säga att man bör tugga innan man sväljer? Nåja, för många i alla fall. Vem har tid med femtioelva tugg i dagens samhälle? Stressen har blivit en del av vardagen, till och med när jag är ledig kastar jag i mig maten som ett utsvultet lejon som är rädd att maten ska springa iväg.
Etiketter: mat och dryck, personligt
4 kommentarer:
Hahaha. Hinner man inte tugga är man ganska stressad. :)
Av
Anonym, Klockan
7:42 fm, maj 05, 2007
lollo: Jo, menar det! Stressad när jag inte ens behöver vara det. Illa.
Av
Josefin, Klockan
1:20 em, maj 05, 2007
Kan du inte gå över till enbart flytande föda? Så spar du in lite ät-tid?
Sedan, om låt säga tio år, säljer du din historia till Hollywood. Eller - om de amerikanska filmmakarna saknar allt vad intresse heter för dina bisarra kostvanor: Trollywood.
Av
Robot, Klockan
2:51 em, maj 22, 2007
Robert: Det låter intressant. Men jag anar anar att det skulle uppstå en del problem med att hålla den dieten. Jag älskar kakor alldeles för mycket. Och pajer. För att inte tala om mörk choklad.
Av
Josefin, Klockan
3:51 em, maj 22, 2007
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida