Signalen som klyver nattens tystnad

Telefonens skarpa ringsignal ljuder i den annars så stilla natten. En, två, tre signaler. Mörkret omsluter mig och jag har svårt att uppfatta vad det är som händer. Fyra, fem. Telefonen. Det är någon som ringer. Klockans visare står på halv ett. Vem är det som ringer så här sent? Paniken börjar sakta smyga sig på. Det måste ha hänt något. Vad? Vem? Hjärtat slår hårdare. Jag känner igen känslan. Precis så här var det när farfar var på väg bort. Detsamma med morfar. Telefonen som ljöd genom natten och som fick oss alla att stelna till. Tänka att nu har det hänt. Nu finns han inte längre. Tankarna skenar iväg, men till vilken nytta då? Den här gången var det bara en felringning.